fredag, augusti 31, 2007

frustration

bakgrund: jag skriver en artikel som ska publiceras och presenteras på en konferens i kanada i oktober. deadline för den är torsdagen den sjätte september tjugoett noll noll (noll noll noll noll östkusttid). eller nej, vänta lite, skriver är inte rätt ord. borde skriva. önskar jag kunde skriva. men istället väntar jag. på andra. det i sig själv skulle räcka gott till att få mig lite… stressad.

så efter att ha spenderat hela gårdagen med att skicka tillbaka felaktigt ihopslarvade analyser från vår statistikdam, tappat förtroendet för henne, gjort om allting själv, jämfört mina resultat med hennes, hittat ytterligare tre fel varav ett riktigt jävla katastrofstort, lagt ner extra möda på att uttrycka mig diplomatiskt i mejlet där jag framförde detta till henne och fått svar tillbaka att hon minsann inte har tid att analysera det här materialet på dagtid – och att det var *jag* som sagt åt henne att göra fel… vill jag bara säga en sak:

tack till rage against the machine för att ni skriker åt mig när kontorsomgivning hindrar mig från att göra det själv.

gaaaaaaaaaaah.

onsdag, augusti 29, 2007

pssst

nu har jag ytterligare brett ut mig binärt och lagt upp ett par foton på flickr.
för er bekvämlighet finns länken även i menyn till höger.

feltempererad

hostan från helvetet höll mig vaken halva natten i förrgår och igår var jag trött och kall. jag dagdrömde om att spendera en regning söndag i min grå soffa i hägersten, ihopkurad under ett fluffigt täcke med armlängds avstånd till en kopp te, lösgodis och en tjock, bra bok.

i natt såg jag till att svälja extra stor dos grön medicin, vilket visade sig vara den rekommenderade storleken, och tokdäckade i sex timmar. bra grejer det där. idag är jag varm varm varm och att blåsa runt trettigradig luft i korsdrag svalkar inte det minsta.

var inne på jobbet en sväng men kan inte tänka. nu ligger jag på min säng och flämtar istället. till och med badankorna på väggen ser lite svettiga ut.

tisdag, augusti 28, 2007

mindre censur

mejlades kort med uc under dagen och insåg nyss att hon ju har alldeles rätt i att det inte står mycket här om vad som händer. egentligen. eller inte ens "egentligen". överhuvudtaget faktiskt.

jag har rätt blandade känslor inför den här bloggen. jag vill skriva. och hålla kontakten med er. men jag kan inte skriva personliga mejl till alla, och att göra någon typ av veckovariant som jag försökte sist blev för pretentiöst. därför kändes en blogg som en lättillgänglig och rätt smidig öppning till asynkron kommunikation. utan egna krav på hur mycket material jag behöver för att störa i er inbox i form av ett mejl. här får ni välja själva om eller när ni vill läsa. hur ofta ni vill läsa. det tänkte jag skulle ge mig mindre prestationsångest.

men problemet är att jag vill inte bara skriva. jag vill vara bra också. och, värre ändå, jag vill att ni ska tycka att jag är bra. därför åker nitti procent av allt från idéer till färdiga texter ut på arslet. för att jag är rädd att ni inte ska tycka att jag lever upp till... ja. till mina egna förväntningar egentligen. är ni med?

ja. i alla fall. nu vill jag absolut inte att det här ska tas som att jag behöver uppmuntran. för så är det inte. och jag kommer i alla fall inte tro er. så glöm det. på riktigt.

short version: jag ratar så mycket att det inte blir något kvar. så ni vet ju ingenting. det hade jag inte riktigt tänkt på. och inte ens jag tycker att jag skriver så kasst att ingenting är bättre än allting jag ratar. och ja, det är möjligt att bara jag förstår den där sista meningen, men det är precis så jag menar.

short-short version: jag ska försöka publicera mer här om vad som händer i mitt liv.

yarp?

lördag, augusti 25, 2007

virus

meh...

kungsholmers, minns ni da cough?
jag tror fan den återuppstått.

snacka om att ligga latent.

onsdag, augusti 22, 2007

rock the motherf*cking bells

hur förmedlar man känslan av att vara en av förtifemtusen hiphopare, skejtare och ett par rockers som alla är på samma ställe med samma syfte? känslan av en enorm asfalterad parkering under stekande sol där värmen får luften att vibrera och man kan se den dammiga lukten stiga uppåt? känslan av att se grymma artister byta av grymma artister, där varje nytt namn är lite större än det föregående, den totala oförmågan att stå still och tusen tusen tusen händer i luften?

hur återger man anspänningen den dagen när solen gick ner och det borde varit kallt men väntan inför det sista bandet förde alla så nära att kyla utbyttes mot varma, förväntansfulla kroppar? otåligheten medan vi väntade? och väntade?

hur förklarar man hur den uppbyggda energin efter nio timmars oavbrutet poppande till slut exploderar när rage against the machine kommer in och totalt äger? äger scenen, ljudet, ljuset, alla oss, hur de just då och just där äger hela världen för allt jag vet och bryr mig. hur jag och förtifem tusen andra med mig hoppar upp och ner och skriker texterna som om vi vore en?

omöjligt.

lördag, augusti 18, 2007

cinnamon buns

ben&jerrys smak #12
cinnamon buns

grundglass som smakar kanel med klumpar av den där söta, klibbiga godheten som man bara kan hitta i hjärtat av en kanelbulle. och som att inte livet vore vackert nog hittar jag även strimmor av någon mjuk kanel-kolasubstans. en beroendeframkallande smak som gör recensionen svår att skriva på grund av alla ”bara-en-sked-till”-pauser. kanelbulle goes ice cream. briljant.

betyg: fyra mushisar

fredag, augusti 17, 2007

i kläm

så där ja. efter tre veckors ingenting ramlade folk tillbaka från semestern och det är mycket nu. min handledare från ki kommer ut nästa vecka och tydligen är jag precis rätt person för att styra upp hela det besöket från början till slut. fast egentligen är det viktiga för mig att få hjälp med att analysera data. data jag väntat på i tre veckor. och som trolskt ska förvandlas till något rafflande som jag kan dra slutsatser av och skriva ihop till en glimrande artikel innan stundande deadline.

och fast man inte får säga det eller knappt ens tänka det så är det hela faktiskt ett resultat av att projektledaren inte gjort särskilt mycket projektledning innan hon gick på semester i fyra veckor. ni vet ett sånt där projektschema där man markerar vilka uppgifter som är beroende av andra uppgifter för att kunna ske? typ professorn kan inte rätta prov när han är på semester. eller mushi analysera provresultat innan prov rättats. eller en artikel skrivas innan provresultat analyserats. medan en handflata kan slås över en panna i stort sett när som helst.

ja. ett sånt gjorde hon inte.

tisdag, augusti 14, 2007

genuin mushi

jag råkade på casey imorse:

casey: hey, dude, are you wearing a skirt?
mushi: ehm. yeah.
casey: wow, that’s crazy!
mushi: yeah, i know...
casey: what, are you like going to play tennis or something?

det verkar som att jag ger samma intryck här som hemma.

lördag, augusti 11, 2007

pre-helg

klockan är halv sex och jag tänker jogga ner för homer, under alma, järnvägen och el camino, upp för hela palm drive som är en allé av palmer, precis som det låter, och sen tillbaka igen. det kommer ta mig ungefär förti minuter och på det hela vara en behaglig upplevelse. solen kommer vara mer orange än gul och precis lagom varm. andra joggare jag möter kommer heja, för så är det här, och jag kommer komma hem utmattad och på ett strålande humör. redo att påbörja min helg.

själv blev du väl precis nekad i en kö utanför spy bar eller så.
kul.

onsdag, augusti 08, 2007

vilken väst rockar bäst?

om jag varit hemma nu hade jag följt tores exempel och åkt västerut för way out west. det gjorde mig lite ledsen att missa det. men sen insåg jag. att jag redan är på en västkust. da västkust för att vara mer exakt. vi har band här också. band som rage against the machine, cypress hill, wu-tang clan, public enemy och nas. band som med femtontalet liknande buntar ihop sig till gudomlighet.

så jag stannar här. och byter ut way out west mot rock the bells.
det kan jag leva med. for sure.

onsdag, augusti 01, 2007

it'll be smashing

om det var någon som hann träffa mig den första veckan jag var i stockholm och fortfarande var lika glad som en sån där liten studsboll man fick ur en automat för en femma back in the days… så vet ni.

för alldeles precis just så jag är idag. kan inte sitta still. för mycket energi.
vill. bara. hoppa. upp. och. ner.

kvällens stundande tretimmarskonsert med smashing pumpkins är både anledning till och lösning på det problemet. de sista tre dagarna har jag deffat musiken och nu är jag redo. det kommer bli sjukt bra.